Stockholm Bromma

 

Stockholm diagonalt!

Dagen efter Köpenhamnsresan (”Köpenhamn över da´n”) bar det iväg igen med Ulf Olsson, Kjell Boehl fram och jag själv halvsovande i baksätet. Här gjorde vi tre leggar där Uffe körde hela sträckan till Bromma VFR. Disigt väder gjorde att vi fick stanna på 4000 fot. Och när vi ropat Östgöta kontroll berättade de glatt att Linköpingfältet vi skickat färdplan på för hemvägen var stängt när vi skulle tillbaka…

Inflygningen till Bromma VFR är inte så där enkel precis om man inte känner till stan. Man trycks ner på låg höjd ganska snabbt och inpasseringspunkterna är mindre lätta att hitta. Ett tips är att lägga in dom i förväg på GPS:en så har man lite stöd. Vi trodde vi skulle få Älvnäs som inpassering, men leddes norrut och in till Svartsjö. Och att hitta väntläge Grimsta som ska flygas i högervarv krävde att hålla tungan rätt i mun – där är måånga kobbar och skär i storstan…!

Parkering är inga problem på Bromma, men bra är att ha med stoppklossar till hjulen eftersom uppställningsplatsen lutar ordentligt. Förra gången fick vi köra med toarullar…När vi efter lite letande efter dörren kom in i hallen var det att göra nya färdplaner och ringa in.

Bromma flygplats håller på att återställas till sin 50-talsmiljö, så det var inte helt lätt att hitta briefingrummet, eftersom ingen av oss var där på 50-talet. Brommas framtid som flygplats är ju tyvärr oviss. Bebyggelsen kryper mer och mer inpå fältet, och bit för bit stängs av med staket runt själva terminalen. Stora hallen, som om jag har fattat rätt är den gamla hangaren, är sammanbyggd med den ännu äldre terminalen där alla världsstjärnorna på Sverigebesök har passerat igenom.

När vi kom ut var det lättare att orientera sig, stanna en stund vid gamla entrén, bli kulturella och tänka sig tillbaka i tiden. Kjell, som har jobbat och bott i Stockholm guidade oss runt i stan via buss och tunnelbana, och vi tittade upp från underjorden vid Sveaplan. Vi passerade platsen där Palme mördades, besåg berömda hus, passerade Norrmalmstorg, via Strandvägen förbi alla ambassaderna och ut mot Gärdet. Jag tror vi gick nästan genom hela stan på diagonalen, och varmt var det!

Vi passerade platsen där Palme mördades, besåg berömda hus, passerade Norrmalmstorg, via Strandvägen förbi alla ambassaderna och ut mot Gärdet. Jag tror vi gick nästan genom hela stan på diagonalen, och varmt var det! Men även om Uffe och jag hade ett och annat att säga om denna promenad under vägen (nä, tänker inte skriva om det här! Det är faktiskt en familjesida.) var det ett idealiskt sätt att uppleva stan på! Åtminstone för mig som bara varit där två gånger, varav den ena på Gröna Lund där jag bröt handen i Lustiga Huset…Himla kul. -Gärdet var det ja. Jo, där ägde de första flygningarna i Sverige rum, och där ligger också Tekniska museet som vi släpade oss in på. Där kan man gå en hel dag utan vidare, och där är massor att se! På bilden står Kjell framför den maskin vi använde förra gången vi var i Stockholm… Efter några timmar, där vi koncentrerade oss på några av alla museets avdelningar, var det ut i värmen igen. Vi vandrade över till Kaknästornet, och tog hissen upp till restaurangen på 28:e våningen.

Där pekade vår guide ut hur vi hade gått (du milde!) och berättade om var SAS vagga låg. Då var det sjöflyg som gällde. Kvar finns faktiskt hangaren, och du skymtar den på bilden vid ölflaskan. Kaknästornet gungade förresten även om man bara tagit Coca-Cola till maten!

Utsikten över Gärdet var också hänförande. Då Uffe och jag hade bestämt oss för att inte gå en meter till (Uffe hade nya dojor med skoskav och jag dålig kondis) blev det buss tillbaka mot centrum. Med i bussen fanns två värnpliktiga gossar i klassisk fys-mundering, blåa kortbrallor och vit tröja. I händerna hade de sina orienteringskort, och gjorde medelst buss en så kallad iskall förflyttning förbi alla de andra som var så korkade att de sprang i värmen…

Vi steg av vid Norrmalmstorg, och knatade förbi Slottet in i Gamla stan via trånga gränder. Där hamnade vi mitt i Nationernas Förbund, och det var svårt att urskilja svenska någonstans! En restaurang gjorde faktiskt reklam för ”Swedish Food”, så området måste ha haft någon anknytning till Sverige! Det lilla Stortorget tog oss tillbaka till Stockholms Blodbad, och vi rusade för säkerhets skull därifrån för att hoppa på tunnelbanan tillbaka.

På Bromma var det lite avigt att komma ut på plattan pga att security-personalen hade fått administrativ extas, eller hade de ätit surkräm till middag. Men iväg kom vi på en SID som jag inte hade läst in mig på. Och lika angelägna som Stockholm är att trycka ner VFR på lågan verkar man vara att skicka upp IFR vid avgång. Bullerrestriktioner gör att det finns en minsta stiggradient angiven på SID:en. Själv blev jag så till mig i trasorna över att klättra snabbt att climb check list föll bort och jag upptäckte ett stegs klaff på 4000 FT…

Flygvädret var perfekt, och efter inflygning rakt in över stan gick jag ner i Norrköping och studsade. Kjell tog över från högersits, och vi fortsatte på FL 80 hemåt.

Planerat var att vi nästa dag skulle ta oss till Visby, men vi kom fram till att det nog hade blivit lite väl ambitiöst. Men kul hade vi på våra flygningar!

Vid knatterbordet Christer G.